Årets MusikBoj

Priset instiftas för att öka kännedom om Musikterapi och yrket, Musikterapeut.

Årets MusikBoj delas ut årligen till en framstående musikterapeut, utbildad vid Kungliga Musikhögskolan, som stiftelsen MusikBojen vill uppmärksamma och premiera.

Priset
 

  • En statyett skapad av konstnären Jacob Södergren (www.jacobsodergren.com). Den är producerad och sponsrad av KLONG AB  (www.klong.se)
  • En prissumma av 25 000 sek som skänks av familjen Johan Piehl.

Jury

Christina Piehl (ordförande), medgrundare och vice ordförande i stiftelsen MusikBojens styrelse.
Staffan Scheja, Prorektor på Kungliga Musikhögskolan Stockholm.
Lena Uggla, Utbildad på KMH, musikterapeut på Astrid Lindgrens Barnsjukhus Huddinge, GIM-terapeut och doktorand vid Karolinska Institutet (ansvarig för MusikBojens expertgrupp).
Sören Oscarsson, Utbildad på KMH, musikterapeut fil.mag. samt handledare (medlem i MusikBojens expertgrupp).

  • 2018: pristagare Ingrid Hammarlund.

  

Fotograf: Petter Blomkvist

Se fler bilder här »

Priset delades ut för första gången 22 augusti av medgrundare Martin ”Max Martin” Sandberg vid en ceremoni på Kungliga Musikhögskolan, KMH, i Stockholm.

Ingrid Hammarlund har varit verksam som musikterapeut i över 30 år. Hon har, bland annat arbetat med krigstraumatiserade barn i Bosnien, inom äldre- och demensvården och med barn och ungdomar. Motiveringen lyder:

Vi föreslår Ingrid Hammarlund!
Ingrid har varit pådrivande och byggt upp den utbildning vi har i dag på KMH. Hon har undervisat de flesta av oss musikterapeuter.
Hon har etablerat musikterapi för en bredare publik inom musikhögskolan genom att införa kursen ”Musik och hälsa” där studenter i andra musikprogram får inblick i musikens betydelse för vår hälsa. KMH är också först i Europa med en handledarutbildning i musikterapi vilket Ingrid står bakom.”

Jag har i 30 år sett musikterapi göra stor skillnad, och är glad och stolt över priset Årets MusikBoj. Musikterapi kan på ett mycket konkret sätt tydligt ses göra skillnad i den vårdmiljö där den erbjuds. Att musik överhuvudtaget finns på en klinik på ett sjukhus gör skillnad. Det vittnar både patienter, anhöriga och vårdpersonal om. Men erfarenheten visar också att det är betydelsefullt att musikanvändningen skräddarsys i nära samverkan med vården, säger Ingrid Hammarlund

Musikterapi kan öka livskvalitén hos barn och ungdomar som lider av fysiska, psykiska och sociala svårigheter. Ingrid är ett levande exempel på en musikterapeut som varit med och påverkat många människors liv. Vi tackar Ingrid för hennes fantastiska arbete och vill samtidigt passa på att säga hur oerhört glada och tacksamma vi är för det mottagande som stiftelsen MusikBojen fått, och att intresset för musikterapi ökar, säger Claire Rosvall, initiativtagare och medgrundare till MusikBojen.

 

Intervju med Ingrid Hammarlund 

Hej Ingrid. Först och främst ett stort grattis till att vara den första att ta emot stiftelsen MusikBojens pris ”Årets MusikBoj”. Varför (förutom motiveringen) tror du att du fått ta emot Årets Musikboj?

I motiveringen omtalas mitt arbete med att utforma, förankra och utveckla den musikterapiutbildning som idag finns på KMH, att tillskapa kurser i ämnesområdet Musik och hälsa för att sprida forskningsbaserad kunskap till övriga musikutbildningar inom KMH samt till musiker och musikpedagoger verksamma med uppdrag inom vård och omsorg, socialt inriktat kulturarbete, rehabilitering och specialpedagogik.

Prismotiveringen har fokus på det arbete jag genomfört inom min tjänst som lektor i musikterapi, en tjänst som utlystes av KMH 1994. Den första och länge enda tjänsten i Sverige. Uppdraget i tjänsten var att, mot bakgrund av de kortare kurser i musikterapi som genomförts under ett tiotal år på KMH, utveckla ett akademiskt utbildningsprogram som skulle kunna studeras som vidareutbildning på avancerad nivå inom KMH. För att så småningom också kunna leda till forskarutbildningsmöjligheter. Så har det blivit!

Jag känner mig mycket hedrad av att ha blivit utsedd att motta stiftelsen MusikBojens utmärkelse

”Årets MusikBoj 2018”!

Motiveringen tänker jag har att göra med det långsiktiga, positivt stärkande och samverkansinriktade sätt jag successivt försökt att leda och bygga en pedagogiskt hållbar utbildningsstruktur, att utbilda lärare och handledare, leda lärarteam, stimulera till kunskapsutveckling genom internationell samverkan samt att tydligt förankra utbildningen i praktik och handledning inom olika vårdområden.

Genom att jag parallellt med utbildningsansvaret på KMH också varit aktivt musikterapeutiskt verksam, initierat ett flertal musikterapeutiska pilotprojekt, skrivit artiklar, redigerat och medverkat i kurslitteratur, samt gjort radioprogram (varav ett Sommar) har jag strävat efter att sprida den kunskap och forskning som musikterapeutyrket vilar på.

Hur ser din bakgrund inom musikterapi ut och var är du verksam idag?

Jag blev intresserad av musikterapi när jag i mitt arbete som lärare fick pedagogiska utvecklingsuppdrag att undervisa inom barn- och ungdomspsykiatri (BUP) samt i kurser för vuxna inom socialpsykiatrin.

Min dåvarande utbildningsbakgrund var ämneslärare och musiklärare, utbildad på Stockholms universitet och på KMH. Jag vidareutbildade mig efter några år för dessa behandlingsinriktade pedagogiska uppdrag till media-och dramapedagog på Dramatiska Institutet samt i specialpedagogik och grundläggande barn-och ungdomspsykoterapi för att på ett professionellt sätt bättre kunna möta dessa barn och ungdomars behov. Någon svensk utbildning i musikterapi fanns inte då i Sverige. Genom vänner i London fick jag så småningom kännedom om att det där fanns två utbildningar, en på Guildhall School of Music and Drama och en på Nordoff-Robbins Center. Jag fick tjänstledigt och kunde delta i utbildningskurser på dessa båda i början av 1980-talet.  Det blev för mig en mycket avgörande erfarenhet och kunskapskälla.

Med denna kunskap i bagaget kunde jag sen forma ett musikterapeutiskt arbetssätt som jag såg gynnande de barn och ungdomar jag mötte i mitt arbete. Jag kunde ana ett betydelsefullt samband mellan kreativitet, handlingskraft och stärkt självbild. Genom att uttrycka och kommunicera sina ofta smärtsamma erfarenheter, tankar och känslor i musikaliskt gestaltade berättelser t ex sångkompositioner eller improvisationer med olika instrument, bli lyssnad på och speglad i ett lekfullt och tillitsfullt samspel med musikterapeuten kunde smärtan omformas, lindras och förstås och den betydelsefulla självrespekten successivt återerövras.

Jag har därefter vidareutbildat mig i olika musikterapeutiska metoder, däribland musiklyssningsmetoden  Guided Imagery and Music (GIM) samt under tre år deltagit som svensk representant i förarbetet till en nordisk musikterapeutisk forskarskola.

Under drygt trettio års tid har jag varit verksam som musikterapeut inom olika områden.

I början av 1990-talet fick jag i uppdrag att bygga upp musikterapi inom ett forskningsbaserat rehabiliteringsprojekt för vuxna personer med traumatisk hjärnskada (olycksrelaterade skador). Detta treåriga pilotprojekt resulterade i en forskningsrapport och inrättandet av en tjänst som musikterapeut inom neurologisk rehabilitering inom Stockholms Läns Landsting. Med stöd i de senaste årens omfattande forskning inom neurovetenskap finns stark evidens för musikterapi som aktivt terapeutiskt stöd vid traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom.

Jag var under sex år verksam som projektansvarig musikterapeut inom ett nystartat Psykoterapicentrum för barn, ungdomar och vuxna med olika psykiska funktionsnedsättningar i Stockholm. Musikterapeuten dansterapeuten och bildterapeuten arbetade i nära samverkan med utredande psykologer. Jag mötte som musikterapeut där huvudsakligen barn med diagnoser inom autismspektrum och olika psykiatriska diagnoser.

Under åren 2001 – 2005 arbetade jag med ett SIDA-finansierat musikterapiprojekt i Bosnien, där jag utbildade och handledde fyra musikterapeuter i samverkan med Musikhögskolan i Sarajevo.

Musikterapipraktiken genomfördes med svårt av kriget traumatiserade barn vid ett musikterapicentrum i staden Mostar och vid ett socialt center i en SOS barnby i Sarajevo. De som genomgick utbildningen är idag fortfarande verksamma som musikterapeuter i sin hemstad Sarajevo.

Under tio år har jag varit verksam som musikterapeut och handledare inom äldreomsorg och demensvård. Jag är idag privat verksam som musikterapeut med barn, ungdomar och vuxna samt som handledare i musikterapi och i psykosocialt utvecklingsarbete inom området musik och hälsa.

Du som arbetar med musikterapi i praktiken, vad ser du att den gör för skillnad?

Att musikterapi kan göra skillnad bör kunna belysas ur två aspekter, dels genom olika forskningsstudier som ger evidens, dels genom direktobservationer i det kliniska arbetet.

Musikterapi kan på ett mycket konkret sätt tydligt ses göra skillnad i den vårdmiljö där den erbjuds. Att musik överhuvudtaget finns på en klinik på ett sjukhus gör skillnad.  Det vittnar både patienter, anhöriga och vårdpersonal om. Men erfarenheten visar också att det är betydelsefullt att musikanvändningen skräddarsys till miljön på ett trovärdigt sätt och i nära samverkan med vården. En balans mellan lagom lekfull överraskning och stämningsskapande ro. Skillnad kan också belysas med individuella exempel i musikterapi:

När flickan med diagnosen selektiv mutism (slutat tala efter ett trauma) efter ett halvår, utan ett talat ord, men med intensivt arbete med musikskapande till egna texter i musikterapi plötsligt en dag säger ”Genom att du hjälpt mig att tonsätta mina dikter har jag så småningom känt mig förstådd, nu kan jag nog våga tala även med andra om det jag bär inom mig. Frågan är väl nu hur du ska klara dig utan mina dikter… vi får väl göra en bra inspelning…”

Om du skulle beskriva musikterapi kort, hur skulle du göra det?

Musikterapi innebär att använda musik i terapeutiskt perspektiv genom att erbjuda möjligheter att genom musik få uppleva, uttrycka, gestalta och kommunicera avgörande aspekter av livet. En humanistisk människosyn formar en behandlingsförståelse som erkänner människans inneboende resurser och handlingsmöjligheter och som musikens vitaliserande och läkande kraft kan stimulera och stödja.

Musikterapeut är ett yrke där förmågan till mellanmänskliga möten genom musik utgör den professionella grunden. Musikterapi vilar på vetenskaplig grund. Biologisk och utvecklingspsykologisk forskning visar hur musikaliska kommunikationsmönster är medfödda och utgör grund för människans estetiska upplevelser, sociala samspel och kommunikation. Musikpsykologin studerar relationen mellan musikpåverkan och känsloreglering. Framsteg inom hjärnforskningen stärker neurovetenskaplig evidens.

Lyssna gärna på en kort intervju av Ingrid Hammarlund