Forskning om musikterapi

Musikterapi är en evidensbaserad, internationellt erkänd behandlingsform som kan erbjudas som komplement eller alternativ till annan behandling. Musikterapi botar inte sjukdom, men kan förbättra hälsa och välbefinnande fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt.

Hälsa är ett begrepp som rymmer mer än att vara fysiskt frisk. Man kan vara fysiskt sjuk och ändå uppleva välbefinnande, och tvärtom fysiskt frisk och ändå uppleva att livet är svårt eller smärtsamt.

Vad händer i hjärnan när vi hör musik? Hur påverkas kroppen? Se dokumentären som följer musikterapeuter och forskare i deras arbete med människor i alla åldrar. För tidigt födda barn, autistiska barn, ungdomar på glid, traumatiserade krigsveteraner, och strokedrabbade – alla kan må bättre av musik (Dokumentär från 2019, UR)

Forskning om musikterapi

Musikterapi är en evidensbaserad, internationellt erkänd behandlingsform som kan erbjudas som komplement eller alternativ till annan behandling. Musikterapi botar inte sjukdom, men kan förbättra hälsa och välbefinnande fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt.

Hälsa är ett begrepp som rymmer mer än att vara fysiskt frisk. Man kan vara fysiskt sjuk och ändå uppleva välbefinnande, och tvärtom fysiskt frisk och ändå uppleva att livet är svårt eller smärtsamt.

Vad händer i hjärnan när vi hör musik? (Dokumentär från 2019, UR)

Positiva effekter på hälsa och välbefinnande

Forskning visar att musikterapi kan ha positiva effekter på hälsa och välbefinnande för både barn och vuxna inom en lång rad sjukdomstillstånd och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, autism, cancer, demens, depression, schizofreni, smärta, stroke, Parkinsons, trauma, ångest, ätstörningar och inom palliativ vård och vård i livets slutskede.

Olika typer av forskning

Det finns olika typer av forskning på hur och varför musik kan vara ett effektivt terapeutiskt verktyg. I medicinsk-neurovetenskaplig forskning tittar man bland annat på vad som händer i hjärnan och hormonsystemet, och mäter blodtryck, puls, hudtemperatur och andra fysiologiska effekter. Musikvetenskaperna är mer fokuserade på musik som socialt och kulturellt fenomen, och hur det påverkar känslor, minnen, social identitet, gemenskap, tillhörighet och upplevelser av meningsfullhet. Musik ses då alltid i ett sammanhang där de inblandade personerna, musiken och sammanhanget är lika viktiga. 

Forskning om musik, hälsa och musikterapi  

Studier har visat att fysiologiska processer som blodtryck, puls, hormoner och nervsystem kan påverkas av musik. När vi sjunger kan halten av lugn- och rohormonet oxytocin öka, men även halterna av testosteron, som finns hos både kvinnor och män och som är det hormon som stimulerar kroppens förmåga att reparera och bygga upp celler. Musik påverkar även dopamin, en av de viktigaste signalsubstanserna i kroppen som hör till belöningssystemet och reglerar glädje och kreativitet (1). 

NICU Neonatal intensivvård  

Barn som föds för tidigt utsätts ofta för smärtsamma ingrepp och då finns det behov av smärtlindring som inte är medicinsk. Musikterapi kan påverka barnets smärta positivt samt hjälpa den nyfödda att förbättra andningen, bli mer vitaliserad, samt äta och sova bättre. Vaggvisor valda av föräldern som sjungs av en förälder eller musikterapeut kan stödja anknytning mellan det neonatala barnet och föräldern, samt minska förälderns stress (2). 

Barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser   

Musikterapi kan förbättra beteende, utveckling och självbilden hos barn och ungdomar med beteendeproblematik och kognitiv funktionsnedsättning (3). 

Barn med cancer 

Barn med cancer kan påverkas positivt av musikterapi. Forskning har visat att stress och ångest minskade och välbefinnandet ökade hos barn som fick musikterapi, jämfört med en kontrollgrupp som fick standardvård. Forskning visar också att musikterapi sänker pulsen för barn som genomgår stamcellstransplantation, vilket tyder på minskade stressnivåer och potentiellt minskad risk för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) (4-8). Musikterapi kan också hjälpa barnet att bättre klara av svåra medicinska behandlingar, få ett bättre samarbete med den medicinska personalen och stärka samspelet inom familjen. När föräldrarna ser att barnet mår bättre, blir också de lugnare och kan vara mer närvarande.

Barn med neuropsykatrisk funktionsnedsättning 

Barn med neuropsykatrisk funktionsnedsättning har ofta svårigheter att samspela och kommunicera med omgivningen. Musikterapi kan hjälpa barn med autismspektrumtillstånd att förbättra sina färdigheter i socialt samspel och verbal kommunikation. Musikterapi kan också bidra till ökad social anpassningsförmåga och främja kvaliteten i föräldrar- och barnrelationen (9, 10).

Barn som fått en hjärnskada 

För barn som fått en hjärnskada kan musik vara till hjälp. Musik vitaliserar, stimulerar och väcker minnen och stimulerar till kommunikation. Musikterapi kan vara hjälpsamt både i den akuta fasen och inom rehabiliteringen (11, 12).

Självförtroende och självkänsla 

Ungdomar som fick skriva sina egna sånger i musikterapi blev stärkta i sin känsla av kompetens och att klara av saker, vilket bidrog till stärkt självförtroende och självkänsla. De fick också träna förmågan att fatta beslut, deras fantasi och kreativitet stimulerades och känslor och tankar påverkades vilket ledde till positiva förändringar i deras liv (13).

Sorg och förluster 

Ungdomar som upplevt sorg och förluster fick hjälp av att delta i musikterapi i grupp där de kunde uttrycka vad de hade varit med om och uppleva känslomässig lättnad genom gemenskapen och den delade erfarenheten (14).

Destruktivitet 

Eftersom musik även kan användas på destruktiva sätt i tonåren, till exempel i samband med droganvändning och antisocialt beteende, har musikterapi visat sig vara ett sätt att förändra ungdomars beteende och värderingar och skapa en mer hoppfull och positiv relation till sig själv och andra (15).

Nyanlända flyktingbarn  

En studie med nyanlända flyktingbarn visar att hyperaktivitet och aggression kan minska genom musikterapi (16, 17). Deskriptiva studier visar att musikterapi med flyktingar sker både i grupp och individuellt, men att det är viktigt att erbjuda individuell musikterapi när man arbetar med flyktingar med trauman. Musikterapin behöver styras utifrån klientens behov och ge stabilisering för att möjliggöra traumabearbetning.
 

Referenser


1. Chanda ML, Levitin DJ. The neurochemistry of music. Trends in Cognitive Sciences. 2013;17(4):179-93.


2. Loewy J, Stewart K, Dassler AM, Telsey A, Homel P. The effects of music therapy on vital signs, feeding, and sleep in premature infants. Pediatrics. 2013;131(5):902-18.


3. Porter S, McConnell T, McLaughlin K, Lynn F, Cardwell C, Braiden H-J, et al. Music therapy for children and adolescents with behavioural and emotional problems: a randomised controlled trial. Journal of Child Psychology and Psychiatry. 2017;58(5):586-94.


4. Uggla L, Bonde LO, Svahn BM, Remberger M, Wrangsjö B, Gustafsson B. Music therapy can lower the heart rates of severely sick children. Acta Paediatrica. 2016:n/a-n/a.


5. Barrera ME, Rykov MH, Doyle SL. The effects of interactive music therapy on hospitalized children with cancer: a pilot study. Psycho-oncology. 2002;11(5):379-88.


6. Kemper KJ, Hamilton CA, McLean TW, Lovato J. Impact of music on pediatric oncology outpatients. Pediatric research. 2008;64(1):105-9.


7. Nguyen TN, Nilsson S, Hellstrom AL, Bengtson A. Music therapy to reduce pain and anxiety in children with cancer undergoing lumbar puncture: a randomized clinical trial. Journal of pediatric oncology nursing: official journal of the Association of Pediatric Oncology Nurses.
2010;27(3):146-55.


8. Robb SL, Burns DS, Stegenga KA, Haut PR, Monahan PO, Meza J, et al. Randomized clinical trial of therapeutic music video intervention for resilience outcomes in adolescents/young adults undergoing hematopoietic stem cell transplant: a report from the Children’s Oncology Group. Cancer. 2014;120(6):909-17.


9. K. Blauth L. Improving mental health in families with autistic children: benefits of using video feedback in parent counselling sessions offered alongside music therapy. Health Psychology Report. 2016;5(2):138-50.


10. Bieleninik Ł, Geretsegger M, Mössler K, et al. Effects of improvisational music therapy vs enhanced standard care on symptom severity among children with autism spectrum disorder: The time-a randomized clinical trial. Jama. 2017;318(6):525-35.


11. Twyford K, Watters S. In the Groove: An Evaluation to Explore a Joint Music Therapy and Occupational Therapy Intervention for Children with Acquired Brain Injury 2016.


12. Bradt J, Magee WL, Dileo C, Wheeler BL, McGilloway E. Music therapy for acquired brain injury. The Cochrane database of systematic reviews. 2010(7):Cd006787.


13. Baker, F; Wigram, T; Stott, D & McFerran, K (2008) Therapeutic Songwriting in Music Therapy, Nordic Journal of Music Therapy, 17:2, 105-123, DOI: 10.1080/08098130809478203


14. McFerran, K; Roberts, M & O’Grady, L (2010) Music Therapy with Bereaved Teenagers: A Mixed Methods Perspective, Death Studies, 34:6, 541-565, DOI: 10.1080/07481181003765428


15. McFerran, K. S., Hense, C., Koike, A., & Rickwood, D. (2018). Intentional music use to reduce psychological distress in adolescents accessing primary mental health care. Clinical Child Psychology and Psychiatry, 23(4), 567-581. doi:10.1177/1359104518767231


16. Baker F, Jones C. The effect of music therapy services on classroom behaviours of newly arrived refugee students in Australia—a pilot study. Emotional and Behavioural Difficulties. 2006;11(4):249-60.


17. Orth J. Music Therapy with Traumatized Refugees in a Clinical Setting 2005.

Stöd oss