Ingrid Hammarlund

Ingrid har skapat kurser inom området ’Musik och hälsa’ för att sprida forskningsbaserad kunskap till övriga utbildningar på KMH och externt till musiker och pedagoger verksamma inom bl a vård och omsorg.

Ingrid har också skapat fortbildningsmöjligheter för utbildade musikterapeuter i form av kurshelger, t ex alumnikurser. Ingrid har arrangerat symposier för att sprida vårt kunskapsområde samt fortbildning för musikterapeuter i form av handledarutbildning. Det senare för att stärka utbildningen på KMH men även för att stärka verksamma musikterapeuter i sin yrkesroll.

Ingrid har genom internationell samverkan i många år representerat Sverige, bidragit med vår kunskap och stärkt musikterapi i Sverige genom denna samverkan. Ingrid har haft god kontakt med utbildningarna i våra nordiska länder och utbildade fyra musikterapeuter från Bosnien i samarbete med SIDA och musikhögskolan i Sarajevo för att hjälpa svårt traumatiserade barn i kriget.

Ingrid har drivit ett flertal utvecklingsprojekt, varit svensk representant i tidskriften Nordic Journal, redaktör för tidskriften Musikterapi, och medverkat som skribent och redaktör tillsammans med andra i facklitteratur om musikterapi. Ingrid har medverkat till att flera musikterapitjänster har inrättats.

Det är med stor glädje, stolthet och tacksamhet vi nominerat och tilldelar Ingrid Hammarlund Årets MusikBoj 2018.

Grattis! Du är den första som fått ta emot stiftelsen MusikBojens pris Årets MusikBoj. Varför tror du att du fick det?

I motiveringen omtalas mitt arbete med att utforma, förankra och utveckla den musikterapiutbildning som idag finns på KMH, att tillskapa kurser i ämnesområdet Musik och hälsa för att sprida forskningsbaserad kunskap till övriga musikutbildningar inom KMH samt till musiker och musikpedagoger verksamma med uppdrag inom vård och omsorg, socialt inriktat kulturarbete, rehabilitering och specialpedagogik.

Prismotiveringen har fokus på det arbete jag genomfört inom min tjänst som lektor i musikterapi, en tjänst som utlystes av KMH 1994. Den första och länge enda tjänsten i Sverige. Uppdraget i tjänsten var att, mot bakgrund av de kortare kurser i musikterapi som genomförts under ett tiotal år på KMH, utveckla ett akademiskt utbildningsprogram som skulle kunna studeras som vidareutbildning på avancerad nivå inom KMH. För att så småningom också kunna leda till forskarutbildningsmöjligheter. Så har det blivit!

Motiveringen tänker jag har att göra med det långsiktiga, positivt stärkande och samverkansinriktade sätt jag successivt försökt att leda och bygga en pedagogiskt hållbar utbildningsstruktur, att utbilda lärare och handledare, leda lärarteam, stimulera till kunskapsutveckling genom internationell samverkan samt att tydligt förankra utbildningen i praktik och handledning inom olika vårdområden.

Genom att jag parallellt med utbildningsansvaret på KMH också varit aktivt musikterapeutiskt verksam, initierat ett flertal musikterapeutiska pilotprojekt, skrivit artiklar, redigerat och medverkat i kurslitteratur, samt gjort radioprogram (varav ett Sommar) har jag strävat efter att sprida den kunskap och forskning som musikterapeutyrket vilar på.

Du som arbetar med musikterapi i praktiken, vad ser du att den gör för skillnad?

Att musikterapi kan göra skillnad bör kunna belysas ur två aspekter, dels genom olika forskningsstudier som ger evidens, dels genom direktobservationer i det kliniska arbetet.

Musikterapi kan på ett mycket konkret sätt tydligt ses göra skillnad i den vårdmiljö där den erbjuds. Att musik överhuvudtaget finns på en klinik på ett sjukhus gör skillnad. Det vittnar både patienter, anhöriga och vårdpersonal om. Men erfarenheten visar också att det är betydelsefullt att musikanvändningen skräddarsys till miljön på ett trovärdigt sätt och i nära samverkan med vården. En balans mellan lagom lekfull överraskning och stämningsskapande ro. Skillnad kan också belysas med individuella exempel i musikterapi:

När flickan med diagnosen selektiv mutism (slutat tala efter ett trauma) efter ett halvår, utan ett talat ord, men med intensivt arbete med musikskapande till egna texter i musikterapi plötsligt en dag säger ”Genom att du hjälpt mig att tonsätta mina dikter har jag så småningom känt mig förstådd, nu kan jag nog våga tala även med andra om det jag bär inom mig. Frågan är väl nu hur du ska klara dig utan mina dikter… vi får väl göra en bra inspelning…”

Om du skulle beskriva musikterapi kort, hur skulle du göra det?

Musikterapi innebär att använda musik i terapeutiskt perspektiv genom att erbjuda möjligheter att genom musik få uppleva, uttrycka, gestalta och kommunicera avgörande aspekter av livet. En humanistisk människosyn formar en behandlingsförståelse som erkänner människans inneboende resurser och handlingsmöjligheter och som musikens vitaliserande och läkande kraft kan stimulera och stödja.

Musikterapeut är ett yrke där förmågan till mellanmänskliga möten genom musik utgör den professionella grunden. Musikterapi vilar på vetenskaplig grund. Biologisk och utvecklingspsykologisk forskning visar hur musikaliska kommunikationsmönster är medfödda och utgör grund för människans estetiska upplevelser, sociala samspel och kommunikation. Musikpsykologin studerar relationen mellan musikpåverkan och känsloreglering. Framsteg inom hjärnforskningen stärker neurovetenskaplig evidens.