När orden saknas, finns musiken

Musikterapi hjälper barn och unga att må bättre

Musikterapi erbjuder en fristad för barn och unga som är svårt sjuka eller har varit med om andra traumatiska upplevelser. Det är barnet som väljer vad som ska ske i terapin, där man kan spela, improvisera, sjunga, lyssna – och prata, om det är möjligt – i dialog med en musikterapeut som är lyhörd och bekräftande och utgår från barnets resurser snarare än problem. Musikterapi kan bedrivas såväl individuellt som i grupp och forskning visar att musik bl a påverkar hjärnan, puls, stressnivåer, immunförsvar, välmående och vår förmåga att samarbeta. 

Vad behöver barn som är sjuka eller har det svårt? 

Barn behöver få vara barn. Leka, upptäcka, skratta, gråta. Känna. Vara nära. Vara självständiga. De behöver bekräftelse och utrymme. Även sjuka eller socialt utsatta barn behöver allt detta – kanske ännu mer. De behöver få bearbeta sina problem men också slippa prata om dem. De behöver en vuxen som kan lyssna, förstå, förklara. De kan behöva andra sätt att kommunicera på än genom ord. 

Många barn tycker om musik. Musik är motiverande, lustfyllt och engagerande. Genom att använda musik som ”språk” kan barnet eller ungdomen få lära känna, utveckla och uttrycka sig själva genom klanger, rytmer, melodier, låtar, sångtexter och mycket annat. Barnet får uttrycka sig på sina egna villkor och bli hörd och bekräftad i något mer och annat än sin sjukdom eller sitt problem.   

Vad är musikterapi? 

Musikterapi är en evidensbaserad, komplementär terapiform, som passar för barn och unga med olika typer av livssituationer. Det kan handla om barn som måste vistas på sjukhus och kanske genomgå smärtsamma behandlingar, till exempel för tidigt födda eller svårt sjuka barn, eller barn och unga som kämpar med ångest, mardrömmar, sömnlöshet och depression, kanske för att de har varit utsatta för övergrepp, vuxit upp under svåra sociala förhållanden med missbruk och misshandel, eller flytt från krig och terror.

Musikterapi är också en verksam metod för barn och unga med olika typer av funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska diagnoser som autism och ADHD. Det passar dock inte för alla, och barnet har alltid rätt att säga ”nej”. 

Hur går det till?

Musikterapi kan gå till på många olika sätt, beroende på vad personen kan, vill och behöver. Man kan spela, improvisera, skapa ljud, sjunga, skriva låtar, lyssna på musik, men också prata både om det som är svårt och om helt andra saker. Det som avgör är vad barnet eller ungdomen kan, vill och behöver. 

Ibland kan det vara lättare att sätta ord på det man känner via musiken. En sångtext kan säga just det som är svårt att uttrycka i ord, eller man kan prata om att ”musiken låter ledsen” snarare än att man själv är det.

Ibland är föräldrar med i rummet och deltar. Då kan musiken erbjuda ett annat sätt att vara tillsammans och interagera i och genom musiken, vilket kan bli en betydelsefull erfarenhet för familjen och stärka banden och relationerna. Föräldrar har berättat att de har fått syn på andra sidor och förmågor hos sitt barn under musikterapin. Eller som en förälder till ett barn på neonatal uttryckte det: ”Det var genom musikterapin som vi blev en familj”.

Vad gör musikterapeuten?

Musikterapeuter kommunicerar med musik för att förändra människors upplevelser av sig själva och varandra. En musikterapeut är tränad i att vara lyhörd för alla de uttryck som finns i rummet, där kroppsspråk, mimik, rörelser och ljud blir signaler om vilken typ av musikalisk samvaro som passar att erbjuda i just den stunden. Musikterapeuten lyssnar in och bemöter, med musik och med ord, med sin egen närvaro i rummet, och erbjuder erfarenheter av kontakt, glädje, meningsfullhet och tillhörighet. 

Våra musikterapeuter >>  

Läs mer om forskning >>