När orden saknas finns musiken
Musikterapi är en konstnärlig, resursstärkande terapiform som erbjuder möjlighet till både kommunikation och social samverkan. Musik är ett kraftfullt verktyg för terapeutisk verksamhet och ett språk som passar många barn och unga.
När orden saknas finns musiken
Musikterapi är en konstnärlig, resursstärkande terapiform som erbjuder möjlighet till både kommunikation och social samverkan. Musik är ett kraftfullt verktyg för terapeutisk verksamhet och ett språk som passar många barn och unga.
Hur fungerar det?
Musikterapi hjälper barn och unga att må bättre
Musikterapi erbjuder en fristad för barn och unga som är svårt sjuka eller har varit med om andra svåra upplevelser. Forskning visar att musik bl a påverkar hjärnan, puls, stressnivåer, immunförsvar, välmående och vår förmåga att samarbeta. Musikterapi kan bedrivas såväl individuellt som i grupp. Man behöver inte kunna något om musik för att ha musikterapi. Musikterapeuten utgår från barnets resurser och förmågor och skapar förutsättningar för en musikalisk samvaro.
Vad behöver barn som är sjuka eller har det svårt?
Barn behöver få vara barn. Leka, upptäcka, skratta, gråta. Känna. Vara nära. Vara självständiga. De behöver bekräftelse och utrymme. Även sjuka eller socialt utsatta barn behöver allt detta – kanske ännu mer. De behöver få bearbeta sina problem men också slippa prata om dem. De behöver en vuxen som kan lyssna, förstå, förklara. De kan behöva andra sätt att kommunicera på än genom ord.
Många barn tycker om musik. Musik är motiverande, lustfyllt och engagerande. Genom att använda musik som ”språk” kan barnet eller ungdomen få lära känna, utveckla och uttrycka sig själva genom klanger, rytmer, melodier, låtar, sångtexter och mycket annat. Barnet får uttrycka sig på sina egna villkor och bli hörd och bekräftad i något mer och annat än sin sjukdom eller sitt problem.
Vad är musikterapi?
Musikterapi är en forskningsbaserad, konstnärlig terapiform som passar för barn och unga med olika typer av livssituationer. Det kan handla om barn som måste vistas på sjukhus och kanske genomgå smärtsamma behandlingar, till exempel för tidigt födda eller svårt sjuka barn, eller barn och unga som kämpar med ångest, mardrömmar, sömnlöshet och depression, kanske för att de har varit utsatta för övergrepp, vuxit upp under svåra sociala förhållanden med missbruk och misshandel, eller flytt från krig och terror.
Musikterapi är också en verksam metod för barn och unga med olika typer av funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska diagnoser som autism och ADHD.
I musikterapi är barnet med och bestämmer vad som ska ske. Terapin sker i dialog – i ord och musik – mellan barnet och musikterapeuten. Det passar dock inte för alla, och barnet har alltid rätt att säga ”nej”.
Hur går det till?
Musikterapi kan gå till på många olika sätt, beroende på vad personen kan, vill och behöver. Man kan spela, improvisera, skapa ljud, sjunga, skriva låtar, lyssna på musik, men också prata både om det som är svårt och om helt andra saker.
Ibland kan det vara lättare att sätta ord på det man känner via musiken. En sångtext kan säga just det som är svårt att uttrycka i ord, eller man kan prata om att ”musiken låter ledsen” snarare än att man själv är det.
Ibland är föräldrar med i rummet och deltar. Då kan musiken erbjuda ett annat sätt att vara tillsammans och interagera i och genom musiken, vilket kan bli en betydelsefull erfarenhet för familjen och stärka banden och relationerna. Föräldrar har berättat att de har fått syn på andra sidor och förmågor hos sitt barn under musikterapin. Eller som en förälder till ett barn på neonatal uttryckte det: ”Det var genom musikterapin som vi blev en familj”.
Vad gör musikterapeuten?
Musikterapeuter kommunicerar med musik för att förändra människors upplevelser av sig själva och varandra. En musikterapeut är tränad i att vara lyhörd för alla de uttryck som finns i rummet, där kroppsspråk, mimik, rörelser och ljud blir signaler om vilken typ av musikalisk samvaro som passar att erbjuda i just den stunden. Musikterapeuten lyssnar in och bemöter, med musik och med ord, med sin egen närvaro i rummet, och erbjuder erfarenheter av kontakt, glädje, meningsfullhet och tillhörighet.
Vad är musikterapi? (12 min)
Se vår kortdokumentär skapad tillsammans med produktionsbolaget Storyfire och regissör Christofer Vibenius.
Berättelser
För att visa hur det kan gå till under musikterapisessioner har vi skapat berättelser hämtade från, och ihopsatta av, verkliga fall. Namnen är fiktiva och barnen på bilderna modeller.
Därför filmar vi inte musikterapisessioner
Många vill se hur musikterapi går till, gärna med filmade exempel, men MusikBojen tillåter inte fotografering eller filmning under pågående musikterapisessioner.
Det är ett terapeutiskt arbete som pågår och tystnadsplikt råder. Vi vill att de barn och unga som får del av musikterapi via MusikBojen ska känna sig trygga och att deras bästa är i fokus. Efter avslutad behandling kan barn som fyllt 18 år och/eller föräldrar däremot bryta sekretessen och själva berätta om sina upplevelser och erfarenheter.
I vår dokumentärfilm har vi därför använt barnskådespelare eller modeller för att visa hur musikterapi kan gå till.
Hur blir man musikterapeut?
På Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH) finns sedan hösten 2021 en treårig kandidatutbildning i musikterapi. Utbildningar i musikterapi finns även i Aalborg (Danmark) samt i Oslo och Bergen (Norge).
Ett sätt att uttrycka sina känslor och göra något som är positivt
Hon är en tonårstjej som har flera diagnoser och behöver anpassningar på skolan, fritids, och hemma. Hon remitterades till musikterapi för att hon kunde få stora utbrott, vara mycket impulsiv och hade svårt att skilja verkligheten från påhitt. Under sessionerna sjunger och spelar hon med musikterapeuten, och får hjälp med att hitta ord för vad hon känner. Pappan som ofta är med säger att dottern är mer avslappnad, harmonisk och fokuserad än vad hon brukar vara.